För mig har musiken efter Perspectives handlat mycket om Akira Sakata. Trio-konserten i Västerås var enorm (Sakata-Chris Corsano-Darin Gray) och suget efter mer har bara växt. Jag har betat av de första skivorna med Yamashita Trio. Det mest bestående intrycket är Clay, en riktig koloss. Yosuke Yamashitas bländande pianospel, Takeo Moriyamas åskviggstrummor och Sakatas ömsinta spel på Altsax och klarinett är förstås en klassiker.I den senare fållan av skivor upptäckte jag en annan trio, bestående av Jim O´Rourke, Akira Sakata och Yoshimio från Boredoms. Med sina vitt skilda bakgrunder förmår herrarna skapa vibrerande och känslosam musik, som svävar upp högt i atmosfären. Sakatas saxofon både viskar och skriker. Yoshimios ordlösa sång är fasligt vacker och magikern Jim O´Rourke syr ihop alltsammans på ett smart sätt. Hagyo är en skiva som rekommenderas varmt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar