Patti Smith
Horses
Arista (1975)
”Jesus died for somebody´s sins but not mine…” , Patti Smiths femminutersversion av van Morrisons ”Gloria” är bara ett av många argument för att ”Horses” är ett av de bästa debutalbumen någonsin. Hennes röst smakar kropp och går från halvt viskande talsång över i musik för att kulminera i extas. Det är sinnligt, aktivt, pockande, jagcentrerat, men det är en sinnlighet formad av känslig hud mot rivjärn. Ur orden föds poesi och musik. Patti Smith är antikens Terpsichore som återuppstått i extas. De innerligaste frijazzbönerna, som hudlöst känslosamt framburits av Albert Ayler och Frank Wright, har fått ny kropp. John Cale har gjort den transparenta, doftande produktionen. På det svartvita skivomslaget delar vi ett ögonblick med Patti Smith porträtterad av vännen Robert Mapplethorpe. Så går en obruten båge genom tiden från ”Horses” till sorgealbumet ”Coral Sea” från 2008. (Thomas Millroth)
Patti Smiths "Horses" är nummer 16 i Soundofmusics pågående serie, SOM50, om världens 50 bästa skivor. Läs om vilka som hamnade på platserna 17-50. Varje vardag lägger vi upp en ny skiva.
3 kommentarer:
Om Aylers övertoner och Frank's 9 nine är jämförbart med detta vet jag inte riktigt, men en bra platta är det. En stigande oro är dock att ni i sound of music under den senare tiden, både på webplatsen och i våra e-mail, har börjat att kalla denna lista - ursprungligen "50 skivor som skapade sound of music" - för listan över "världens 50 bästa skivor". Jag kan inte hitta EN enda skiva som går bortom det blek vitaste västerlandet, om nu inte de sista tio består av Ocora eller UNESCO collection plattor, vilket jag dessvärre betvivlar. Det är ingen direkt kritik, men ni bör lita mer på era läsare här. Den här bloggen gör det uppenbart att ni inte har en aning om för vilka ni skriver. Vi är nog alla musikintresserade på den mer avancerade nivån - och detta gör det hela ännu märkligare. Det finns faktiskt ytterst få överrraskningar. Personligen må jag säga inga överraskningar alls i denna lista. Den är faktiskt makalöst ointressant. Jag är inte alls fientlig här, men kanske det hade varit mycket mer spännande att ni listade de 50 mest förbisedda eller rent av okända albumen från vår västerländska undergroundkultur eller rentav overgroundkultur. Titta på listan själva. Vad fan håller vi på med? Television. Robert Wyatt. Är inte det här komiskt. Har ni själva läst den? Visst det är överjordiskt bra, men ALLA vet det redan - och dessutom på deras privata sätt. (dvs. "som skapade...")
En lista med de 50 mest översedda albumen i vår västerländska undergroundkultur (eller overgroundkultur för den delen) vore väldigt intressant att både göra och att läsa. Bra idé! Men jag tycker att nuvarande lista också är en bra idé. Jag tror inte att ALLA redan har alla skivorna och vet att de är makalöst bra. Jag tror att många av våra läsare faktiskt inte har hört alla skivorna.
Samtidigt kan man se sajten i ett större perspektiv, om många skivor på 50-listan är kända så är skivorna vi recenserar på vanligt sätt det inte... Dessutom har jag inte sett så många liknande listor. Tipsa gärna om dessa!
Men visst är det pinsamt att den västerländska dominansen är så total, även om det "blek vitaste" inte stämmer (Nina Simone, Sun Ra, Don Cherry, Art Ensemble of Chicago). Så "världens bästa skivor" blir nog lite slarvigt. Ursprungsformuleringen med "skapade Soundofmusic" är bättre. Skärpning utlovas.
Tack för dina synpunkter. /Magnus
Hej Magnus,
ursäkta att jag tog i så. Listan är naturligtvis inte helt "makalöst ointressant" som jag påstod. Möjligen om man ser det som världens 50 absolut bästa plattor. Men inga listor är absoluta. Sådana finns det massor av på nätet (se jazzcorner, ihatemusic osv.). Jag tycker den är intressant utifrån synvinkeln att det är de plattor/den musik som gör att ni står där ni står idag. Det är många som nog känner igen sig i detta - det är det jag menar - och kanske därför (som jag) hoppas på överraskningar. Fortsätt jobba! om mitt gnäll har någon substans borde jag kanske i förväg pricka in några på topp 10.
Hälsningar,
JR.
Skicka en kommentar